.

Njuuuuuuuter av att få vända på dygnet!!! Min semester börjar imorrn. :)

 

Drog till en primitiv stuga igår - där el och mobiltäckning finns typ inte... Inte heller lampor! Det förstod jag inte förrän jag var där och tänkte.. oj nu måste jag verkligen stänga av mobilen så att jag ej slösar batteri. 

 

Inga tv heller... stugan är väldigt liten och vi spelade kort med ljus tända. Tro det eller inte så är det verkligen mysigt! Idag drog vi till Vansbro. Vi tyckte att vi åkte i god tid men.. nä det var kö redan typ 6 km från Vansbro. Helvete! Vi steg av bilen och promenade istället när det va 4 km kvar.. å det regnade mer och mer... sist ösregnade det - nä åter till bilen. Chefen som simmat ett par gånger sa att sånt har aldrig hänt.

 

Rekordmånga deltagare detta är säger väl allt! När vi kom fram va det typ 5 min kvar till vår start och det ÖSREGNADE! Jag försökte tänka logistik  - sortera mina få klädombyte.. vilka kläder hyff kvar i bilen och vilka kläder jag kan byta mig till efter när jag simmat. Vi sprang genom leran.. måste gå typ ca 2 km till starten. 

 

Bra uppvärmning men fick också veta att det är lugnt - vi är med i senare startgruppen. Men ändå man blir ju stressade! Fick veta av kollegorna som simmat ett par gånger att det är nästan som i fångläger då alla trängas och byter om.. speciellt efter när man ska duscha. Vilket stämmer ganska bra!

 

Själva loppet. Jag har nästan glömt bort hur det var - lyckan att ha simmat är mycket starkare! Men när jag försöker tänka tillbaka så bestod det mesta av svart. Hade simglasögonen och såg ganska mycket nere i vattnet så. Minns, när jag passade 1,5 km så tyckte jag att det borde va ca 2.8 km nåt men nä.. en tung känsla var det! 

 

2 km medströms gick bra men med sista 1 km va det motströms. Jag fick veta hur man kan hantera det på ett bra sätt.. så att man inte slösar med kraften.. istället fick man liksom brottas med folk.. inte så trevligt faktiskt. Jag är medveten, när man simmar normalt så kan man "sparka" ordentligt vilket var inte mening alls.. så får räkna med att sånt händer men.. att ha folket i bakifrån som envisas att ta på är lite obehagligt för det är de som får anpassa vilken väg man ska ta.. för vi som simmar framför kan inte precis göra nåt eller hur?

 

Tja, hamnade dock till slut på en bra läge. Det finns en träbrygga som följer i nästan 800 meter innan målet och man kunde se flera simmare vilade och andades.. få lite hjälp av funktionärer. Man är mer säker än man tror.. innan så fanns det flera liten båt med funktionärer som kollar på oss. Det är lugnt! 

 

Och så var jag i mål! Fantastiskt! ;) Eftersom det regnade som fan så förstod jag att det finns ingen bekanta förutom min chef som ska komma strax kvar i området.. sen så åt vi mat och åkte iväg. Nästa år hoppas jag att det finns fler då blir det roligare att dela upplevelsen med! 

 

Jag lovar er, det är inte farligt... jag simmade ryggsim en kortis, skönt å putsa ut! Eller så kan man flyta å vilar.. eller hålla i boj, det finns så hela vägen! 

 

Vansbro 2013, vi ses!

 

Oj! Såg de första fyra avsnitten då jag läste att den fick direkt en andra säsong på 15 avsnitter till sommaren 2013. För den hade allt!

Och jag kan bokstavligen hålla med! blev positivt överraskad faktiskt!

- J.R. Ewing, har verkligen glömt hur hurdan han är!!! Värre än alla andra grymma tv-rollfigurer som t ex Chuck Bass! Njöt av hans agerande och så glad att han kom tillbaka.. och har "fler repliker" än övriga spin off serier med gamla skådis.. fåtala repliker sen bort.. 

- Gamla rollfigurer som Cliff Barnes, Ray med sin kortväxta tjej dök upp då och då oväntat som om att de självklart finns på ett hörn känns bara för bra för att va sann! Sue Ellen och Bobby är med och de är också super! 

- De nya skådespelarna. Jag imponeras av John Ross, sonen till J.R Ewing, han pi duktig på att vara en svin! Mycket underhållande också! Kusinen, adoptivsonen Christopher, spelat av trädgårdmästaren i Desperate Husewivies är den snälle typen. Funkar utmärkt!

- Intrigersfaktor är mycket godkända! Mycket och färska intriger i Dallss! De har kommit tillbaka - helt enkelt!

- Tempot, det känns äkta 80-tals tempo.. det händer mycket men samtidigt inte som i Dynastin och Falcon Crest. Jag är nöjd! Varje story får sin chans att visas - lite seg men ändå lagom!

Jag skulle rekommendera er även om ni ej sett Dallas! Jag hoppas serien håller i bra tempo och intriger ända till säsongsavslutning.. och att J.R. är med i hela vägen! 

OBS! Jag lovprisar inte Dallas helt och hållet. Vinjetten är en stor besvikelse. Hårt! Snygg klippt ja men vafan, skulle karaktärna inte alls presenteras! Trist med såna vinjetter på 2000-talet! fan ta Lost som utlöste det nya generation av fattiga vinjetter utan presentation av karaktärerna! :( 90210 är ju detsamma. TÖNT!

 

Här komner uppföljningen. Sorry att det drog på tiden men det behövdes! Under tiden har jag pratat med många folk som undrat en massa. Dock har jag inte träffat folk med usher så vi kan dela av våra erfarenheter samt funderingar. Får nog göra det snart!

 

Här tänker jag klara upp ett par saker.

 

1. Kalla oss dövblinda?

 

Från och med nu skriver jag "dövsynskadad" som betyder personer som mig, dvs ser bra, kan klara mycket på egen hand, men har usher eller nått annan ögonsjukdom. Jag menar inte att skilja på dövsynskadad och dövblinda utan det är en diskussion som jag gärna diskuterar och se vart det leder till. Jag har fått många frågor om att är jag dövblind eller? Jag har t.o.m skämtat om att jag är faktiskt "dövblind" pga det har FDSB sagt så.. att dövblinda har valt att kalla sig själva dövblind/dövblindhet har sina anledningar! 

 

Men hur är det med t ex mig.. jag vet inte om det behövs skapa en grupp som heter "dövsynskadad" eller inte alls.. och vad är det jag tycker.. jag säger ärligt nu.. jag har inte tänkt så mycket på det och det funkar inte att bara jag en som säger vad jag tycker.. tror jag behöver.. och ni också träffa "dövsynskadad" och kolla vad dom tycker.. vi "dövsynskadad" behöver oxå ses å snacka vad är fördelar och vad som känns bäst för oss.. vad vill vi bli kallade? bara döv? eller dövsynskadad eller synskadad eller dövblinda? Jag kan inte svara på er fråga om ni ska kalla mig/oss dövblinda. 

 

2. Redo eller inte redo?

 

Folk säger hur de ska veta att om vi "dövsynskadad" gärna pratar om vår synskada? Bäst vänta tills vi är redo! jag kan lova er, ju mer vi väntar desto svårare blir det! Onödig.. slösar energi på det.. vi båda parter vinner på om vi ta upp det.. TA UPP, även om jag säger att jag inte vill prata om det, är inte redo så ska du veta att jag innerst är glada att nån märker det och kanske en vacker dag vet jag då vem jag kan vända mig till för att prata om ögonsjukdomen. Lova, tro mig! Jag talar av min egen erfarenhet! Vänta inte! Fråga!

 

Fast på ett snyggt sätt! viktigt att fråga i samband med KONKRET händelser..t ex om ni ser nån såg inte att bussen gick förbi.. fråga om bussen, håll er till bussenhändelse tills personen börjar berätta mer.. om personen tyst så okej.. ta upp inte andra exemplar eller jämföra med andra personer.. det kan få en känna sig jämförd och vill vara normal som möjligt då lätt förneka.. inte fel, det är normalt att vi människor har våra omedvetna försvarsmekanismer.. det är samhället som gav oss! Gäller bara att göra det på rätt sätt.. men hellre fråga än tiga och döma! 

 

3. Slå ihop döva och dövblinda (på organisationsnivå) eller låta dom umgås med varandra mer.

 

Folk märker nu hur långt är dövblinda och döva är från varandra. Tja, det finns båda fördel och nackdel.. båda är döva och kämpar för samma sak men de har olika sociala behov.. så fort Coco kommit hit så tycker man att döva och dövblinda ska umgås med varandra för att öka kunskap.. jag är tveksam! Tycker man bör kolla med dövblinda först.. och dövsynskadad också.. menar t ex min mamma.. hon är hemmafru och förtidspensionerad.. under min uppväxt var hon hemma det mesta.. sen när DBA, Aktivitethus för dövblinda bildades - då började min mamma få fullt upp.. hon deltog en massa aktiviteter, med i styrelse, gick mer ut och sa nej till olika saker vi behöver i hemmet.. då förstod jag att min mamma är inte så passiv som jag trodde (undrade varifrån min föreningsintresse kommit från men nu vet jag!)

 

Mamma trivdes bland folk som sig själv.. de vet deras behov dvs bra lampa, ej för mörkt, alla sitter rätt, mer lugn tempo.. det finns fördelar där de kan vara sig själva..däremot tror jag också det är bra att båda grupper har aktiviteter ihop ibland för att öka förståelse om varandra.. men ej typ slå ihop för gott.. samma sak med organisationsnivå.. Det är bara min personlig tyckande.. jag har bett en vän kolla efter dövsynskadade i NUL läger och kolla vad de tycker! :) Spännande!

 

Jag tycker också att det är viktigt att fråga så många dövblinda/dövsynskadade som möjligt för att få en uppfattning hur det bör bli.. en person representerar absolut inte alla pga synen och personlighet hör ihop och de är dessutom så varierande! :)