Sammanträffanden
Livets mening...
Tror ni att våra liv är förutbestämda?
Jag tror det! Fast inte redan när vi föddes utan att det blir så i varje val vi gör. Ja, med andra ord, vi kan påverka hur vårt liv kommer att se ut. Det är våra nära och kära som påverkar våra tankar och vilka beslut vi tar. Dvs vårt liv är förutbestämda på grund av vilka nära vi väljer runtomkring oss. Ja, typ familjen kan man inte välja men vänner kan man... det är de som ger stor inflytande ens liv. Wow eller hur?!?
Jag tror att livet består av sammanträffanden som vi måste vara akta om. Allstå, vi bör lyssna på dem. Reflektera! Jag tror att det är de som ger oss en sorts vägledning. Även i båda glada och svåra tider.
Jag erkänner att jag inte ser fram emot mitt liv (vet annars kan jag lika gärna ta självmord) men det handlar mer som att jag tycker mitt liv är tråkig. (Beror säkert på att jag ser för mycket saker som kanske inte händer i verklighet och drömmer lite för mycket också...)
Men seriöst.. när jag började reflektera över livets mening, då var jag en tonåring.. Hittills har dessa stora som små sammanträffanden följt med mig. Vissa är intressanta att titta efter, vissa kan man bara skratta, vissa kan man bara gapa, och det finns vissa som får mig att fundera och ser fram emot vad som kommer att hända i framöver.
Ja, det är kanske för att jag fortfarande lever :D
Ta vara på er sammanträffanden, underskatta inte dem!
Trevlig helg!
Tror ni att våra liv är förutbestämda?
Jag tror det! Fast inte redan när vi föddes utan att det blir så i varje val vi gör. Ja, med andra ord, vi kan påverka hur vårt liv kommer att se ut. Det är våra nära och kära som påverkar våra tankar och vilka beslut vi tar. Dvs vårt liv är förutbestämda på grund av vilka nära vi väljer runtomkring oss. Ja, typ familjen kan man inte välja men vänner kan man... det är de som ger stor inflytande ens liv. Wow eller hur?!?
Jag tror att livet består av sammanträffanden som vi måste vara akta om. Allstå, vi bör lyssna på dem. Reflektera! Jag tror att det är de som ger oss en sorts vägledning. Även i båda glada och svåra tider.
Jag erkänner att jag inte ser fram emot mitt liv (vet annars kan jag lika gärna ta självmord) men det handlar mer som att jag tycker mitt liv är tråkig. (Beror säkert på att jag ser för mycket saker som kanske inte händer i verklighet och drömmer lite för mycket också...)
Men seriöst.. när jag började reflektera över livets mening, då var jag en tonåring.. Hittills har dessa stora som små sammanträffanden följt med mig. Vissa är intressanta att titta efter, vissa kan man bara skratta, vissa kan man bara gapa, och det finns vissa som får mig att fundera och ser fram emot vad som kommer att hända i framöver.
Ja, det är kanske för att jag fortfarande lever :D
Ta vara på er sammanträffanden, underskatta inte dem!
Trevlig helg!
Kommentarer
Trackback